This thesis describes how the punk movement was started in Sweden and how it continued to grow in the late 70's. The main questions are: How was the punk movement regarded in Sweden?; How did punk reflect the society? and What does the term punk represent?The study is based on journalistic texts in newspapers and magazines from the period of the breakthrough of punk. The work is based on a methodical review of the material and is organized thematically under topics like opinions, gigs, clothing and music. Initially, punk lead to misunderstandings and misperceptions since few people knew what punk was all about.

Through participant observation in a local promoter group of hardcore punk shows inGothenburg and qualitative interviews with its members I have investigated links between taste in music, values and social structures in the hardcore punk scene. The theoretical framework of this essay is built upon the concept of subcultural capital, which is adapted from Pierre Bourdieu and developed by Sarah Thornton and Keith Kahn-Harris. The result shows how members among the hardcore punk scene create and preserve distinction towards others, while the distinction becomes important benchmarks for including and excluding practices in the scene..

Through participant observation in a local promoter group of hardcore punk shows inGothenburg and qualitative interviews with its members I have investigated links between taste in music, values and social structures in the hardcore punk scene. The theoretical framework of this essay is built upon the concept of subcultural capital, which is adapted from Pierre Bourdieu and developed by Sarah Thornton and Keith Kahn-Harris. The result shows how members among the hardcore punk scene create and preserve distinction towards others, while the distinction becomes important benchmarks for including and excluding practices in the scene..

The purpose of this essay is to investigate what it means to be a punk in Linköping, Sweden today. This is done by interviewing four informants on a number of topics. The topics being discussed are appearance and values. The topics ?values? contains a number of sub-topics, but the emphasis is put on D.I.Y-ideals and equality.D.I.Y-ideals (Do It Yourself-ideals) are important.

Syftet med denna studie är att se på hur begreppet etniskt mode används i praktiken inom dagens modejournalistik och inom den mode- och dräkthistoriska litteraturen, med utgångspunkt i hur etniskt mode och dräkt presenteras i forskningen.Etniskt mode som idag är ett väl använt begrepp som visar sig ha många olika innebörder. För det har visat sig att man med begreppet etniskt mode menar olika saker inom forskningen respektive inom mode- och dräkthistoriska översiktsverk samt inom modejournalistiken..

Problembakgrund: Sociala medier har blivit så viktigt att marknadsförare inte kan bortse ifråndem (Patino, Pitta och Quinones, 2012). Det är viktigt att företag har en klar strategi för hurmarknadsföringen på sociala medier ska se ut (Setreus, 2011). För att få djupare förståelse kringdet här bör användandet av sociala medier undersökas.Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka och beskriva konsumenters beteende på sociala medier,och upplevelser kring företags marknadsföring på sociala medier.Metod: Undersökningen har en kvalitativ ansats. Urvalet i studien är ett spontant uppsökandeurval av tolv individer, som har deltagit i totalt tre stycken gruppintervjuer med fyra personer ivardera.Slutsatser: Respondenterna i undersökningen använde i huvudsak sociala medier för att hållakontakten med vänner. De läste varandras profilsidor, och var noga med hur deras egnaprofilsidor såg ut.

En medelsvensson, en KTH:are och en kung, oavsett vilka vi är kommunicerar vi med våra kläder. Projektet är ett representationshus för mode där de olika delarna i modeindustrin blir synliga bakom den blanka fasaden..

Denna studie är en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, sociala normer och punken som subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom subkulturen punk påverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag använt mig av en narrativ metod, där jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt på individernas självkänsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism.

I denna uppsats undersöker vi unga kvinnliga modekonsumenters attityder gentemot hållbart mode. Vi studerar också deras upplevda skillnad mellan hållbart och vanligt mode. Slutligen undersöks på vilket sätt de mjuka värdena påverkas av den hållbara egenskapen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga respondenter i åldern 29-35 år. Resultaten har analyserats med hjälp av Maslow´s behovspyramid, ABC-modellen, konsumtentbeteende enligt Kotler et al.

Kallin, Linus. Punky Reggae Party. Ideologisk och musikalisk jämförelse av reggae och punk. C-uppsats Uppsala universitet, 2011.ABSTRACTUppsatsens syfte är att skapa förståelse för musikstilarna reggae och punk och deras respektivesubkulturer. Detta genomförs genom att utforska deras ideologier och se hur dessa speglar sig imusiken för att sedan jämföra och analysera dem med fokus på klass och ras.

I denna uppsats undersöker vi unga kvinnliga modekonsumenters attityder gentemot hållbart mode. Vi studerar också deras upplevda skillnad mellan hållbart och vanligt mode. Slutligen undersöks på vilket sätt de mjuka värdena påverkas av den hållbara egenskapen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga respondenter i åldern 29-35 år. Resultaten har analyserats med hjälp av Maslow´s behovspyramid, ABC-modellen, konsumtentbeteende enligt Kotler et al.

En kulturell infill i Stockholms innerstad som fyller behovet av en samlad plats för visning av och samtal kring mode..

Syftet med vårt arbete är att ur ett företags perspektiv ta reda på vem som i första hand påverkar och driver modelivscykelns hastighet på den svenska marknaden. För att uppnå vårt syfte valde vi att utföra en kvalitativ undersökning. Telefonintervjuer utfördes med konsumenter och producenter, därefter analyserades och tolkades empirin med hjälp av teorin. Modelivscykeln, från det att ett mode uppkommer till det att det anses föråldrat, upplevs gå fortare. Vi tycker att behovet av mode kan likställas med en process.

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.

Konsumtion av mode har gått från att tillfredsställa våra grundläggande behov till att vara ett sätt att uttrycka identitet, status och grupptillhörighet. Behoven möts genom mode, det går dock att ifrågasätta huruvida behoven är möjliga att tillfredsställa. Vår empiriska studie visar att unga kvinnors konsumtion av mode främst handlar om att uttrycka identitet, att belöna sig själv och att känna ett stärkt självförtroende. Mode är ett sätt att uttrycka sin personlighet. I uppsatsen diskuteras huruvida unga kvinnors konsumtion av mode går hand i hand med fast fashion konceptet.